C. Akut, ljudlig och frekvent hosta indikerar invasion av vind och kyla. En kronisk, ljudlig hosta indikerar inre hetta från hjärtat som attackerar lungorna.

B. Akut, ljudlig och frekvent hosta indikerar invasion av vind och hetta. En kronisk, ljudlig hosta indikerar inre hetta från levern som attackerar lungorna.

D. Akut, ljudlig och frekvent hosta indikerar invasion av vind och fukt. En kronisk, ljudlig hosta indikerar inre hetta från levern som attackerar lungorna.

A. Akut, ljudlig och frekvent hosta indikerar invasion av vind och hetta. En kronisk, ljudlig hosta indikerar inre hetta från njurarna som attackerar lungorna.

B. Detta är ett tomhetstillstånd som skall dispergeras och snabb förbättring är att räkna med vid korrekt behandling.

C. Detta är ett fullhetstillstånd som skall dispergeras och långsam förbättring är att räkna med vid korrekt behandling.

D. Detta är ett fullhetstillstånd som skall toniseras och snabb förbättring är att räkna med vid korrekt behandling.

A. Detta är ett fullhetstillstånd som skall dispergeras och snabb förbättring är att räkna med vid korrekt behandling.

D. Att ställa ledande frågor innebär att man riskerar att få helt felaktiga svar, genom att man då mer eller mindre lägger svaren ”i munnen” på patienten.

C. Att ställa ledande frågor är inte alls fel, man får det svar man vill ha.

A. Att ställa ledande frågor betyder att man leder patienten till det rätta svaret.

B. Att ställa ledande frågor till patienten gör en sann ledare.

D. Allmän frusenhet eller för varm känsla är konstitutionell beskaffenhet dvs. beroende av mängden yin och yang i individen. En allmän regel frusen: tomhet yang, för varm: tomhet yin. Vid akut feber med frusenhet är det i huvudsak invasion av vind och kyla som dominerar. Vid akut hög feber utan nämnvärd frusenhet, snarare känner sig patienten för varm, är det i huvudsak invasion av vind och hetta.

B. Allmän frusenhet eller för varm känsla är konstitutionell beskaffenhet dvs. beroende av mängden yang och qi i individen. En allmän regel frusen: tomhet yang, för varm: tomhet qi. Vid akut feber med frusenhet är det i huvudsak invasion av vind och kyla som dominerar. Vid akut hög feber utan nämnvärd frusenhet, snarare känner sig patienten för varm, är det i huvudsak invasion av vind och hetta.

C. Allmän frusenhet eller för varm känsla är konstitutionell beskaffenhet dvs. beroende av mängden yin och yang i individen. En allmän regel frusen: tomhet yang, för varm: tomhet yin. Vid akut feber med frusenhet är det i huvudsak invasion av vind och hetta som dominerar. Vid akut hög feber utan nämnvärd frusenhet, snarare känner sig patienten för varm, är det i huvudsak invasion av vind och kyla.

A. Allmän frusenhet eller för varm känsla är konstitutionell beskaffenhet dvs. beroende av mängden yin och qi i individen. En allmän regel frusen: tomhet qi, för varm: tomhet yin. Vid akut feber med frusenhet är det i huvudsak invasion av vind och fukt som dominerar. Vid akut hög feber utan nämnvärd frusenhet, snarare känner sig patienten för varm, är det i huvudsak invasion av fukt och hetta.

B. Spontan svettning på natten är ofta orsakad av tomhet yin med tomhetshetta som trycker ut svetten. Spontan svettning på dagen är ofta orsakad av tomhet yin och jing qi, som inte kan reglera porerna och hålla kroppsvätskan jin (津) på plats i kroppen. Svettning som leder till klibbig hud och att kläderna missfärgas gula är stark inre fukt och hetta som skapar svettning.

D. Spontan svettning på natten är ofta orsakad av tomhet yang med tomhetshetta som trycker ut svetten. Spontan svettning på dagen är ofta orsakad av tomhet yin och wei qi, som inte kan reglera porerna och hålla kroppsvätskan jin (津) på plats i kroppen. Svettning som leder till klibbig hud och att kläderna missfärgas gula är stark inre fukt och hetta som skapar svettning.

C. Spontan svettning på natten är ofta orsakad av tomhet yin med tomhetshetta som trycker ut svetten. Spontan svettning på dagen är ofta orsakad av tomhet yang och wei qi, som inte kan reglera porerna och hålla kroppsvätskan jin (津) på plats i kroppen. Svettning som leder till klibbig hud och att kläderna missfärgas gula är stark inre fukt och hetta som skapar svettning.

A. Spontan svettning på natten är ofta orsakad av tomhet yin med tomhetshetta som trycker ut svetten. Spontan svettning på dagen är ofta orsakad av tomhet yang och wei qi, som inte kan reglera porerna och hålla kroppsvätskan ye (液) på plats i kroppen. Svettning som leder till klibbig hud och att kläderna missfärgas gula är stark inre fukt och hetta som skapar svettning.

B. Akut konjungtivit med röda och inflammerade ögon är ofta invasion av extern patogen vind och kyla. Katarakt är däremot orsakad av inre tomhet blod, yin och jing, speciellt i njurar och lever som inte kan nära ögonen. Tinnitus som är långsamt utvecklad, låg, brusande eller susande är orsakad av tomhet i mjälten. Hög tinnitus med tjutande ton är orsakad av fullhet i levern.

D. Akut konjungtivit med röda och inflammerade ögon är ofta invasion av externpatogen vind och hetta. Katarakt är däremot orsakad av inre tomhet blod, yin och jing, speciellt i tjocktarm och hjärta som inte kan nära ögonen. Tinnitus som är långsamt utvecklad, låg, brusande eller susande är orsakad av tomhet i njurarna och märgens hav. Hög tinnitus med tjutande ton är orsakad av fullhet i levern.

C. Akut konjungtivit med röda och inflammerade ögon är ofta invasion av extern patogen kyla och hetta. Katarakt är däremot orsakad av inre tomhet blod, yin och jing, speciellt i lungor och tunntarm som inte kan nära ögonen. Tinnitus som är långsamt utvecklad, låg, brusande eller susande är orsakad av tomhet i njurarna och märgens hav. Hög tinnitus med tjutande ton är orsakad av fullhet i levern.

A. Akut konjungtivit med röda och inflammerade ögon är ofta invasion av extern patogen vind och hetta. Katarakt är däremot orsakad av inre tomhet blod, yin och jing, speciellt i njurar och lever som inte kan nära ögonen. Tinnitus som är långsamt utvecklad, låg, brusande eller susande är orsakad av tomhet i njurarna och märgens hav. Hög tinnitus med tjutande ton är orsakad av fullhet i levern.

C. Dålig eller ingen aptit indikerar enbart tomhet i mage och mjälte. Stor aptitindikerar vanligtvis hetta i magen. Dålig eller ingen törst indikerar tomhet i mage och mjälte och stor törst indikerar inre kyla. Törstig men vill inte dricka indikerar tomhet yin med tomhetshetta i magen. Söt smak i munnen indikerar fukt och kyla i mage och mjälte, salt smak tomhet i hjärtat, bitter smak hetta i lever och hjärta, sur smak störning i levern.

B. Dålig eller ingen aptit indikerar enbart tomhet i mage och mjälte. Stor aptit indikerar vanligtvis hetta i magen. Dålig eller ingen törst indikerar tomhet i mage och mjälte och stor törst indikerar inre hetta. Törstig men vill inte dricka indikerar tomhet yin med tomhetshetta i magen. Söt smak i munnen indikerar fukt och hetta i mage och mjälte, salt smak tomhet i njurarna, bitter smak hetta i lever och tjocktarm, sur smak störning i levern.

D. Dålig eller ingen aptit indikerar tomhet i mage och mjälte. Stor aptit indikerar vanligtvis hetta i levern. Dålig eller ingen törst indikerar tomhet i mage och mjälteoch stor törst indikerar inre hetta. Törstig men vill inte dricka indikerar tomhet yin med tomhetshetta i magen. Söt smak i munnen indikerar fukt och hetta i mage och mjälte, salt smak tomhet i njurarna, bitter smak hetta i lever och hjärta, dålig smak är störningar i levern.

A. Dålig eller ingen aptit kan indikera tomhet i både mage och mjälte, men kan även uppträda vid fullhet i magen. Stor aptit indikerar vanligtvis hetta i magen. Dålig eller ingen törst indikerar tomhet i mage och mjälte och stor törst indikerar inre hetta. Törstig men vill inte dricka indikerar tomhet yin med tomhetshetta i magen. Söt smak i munnen indikerar fukt och hetta i mage och mjälte, salt smak tomhet i njurar, bitter smak hetta i lever och hjärta, sur smak störning i levern.

D. Dova smärtor som lindras av palpering, värme och vila indikerar tomhet. Starka smärtor som förvärras av vila och initial rörelse, men som lindras av kontinuerlig rörelse indikerar fullhet. Allmänt sett kan man säga att kroniska smärtor oftast är av tomhetsnatur, medan akuta smärtor oftast är av fullhetsnatur. Mycket vanligt är att man finner en kombination av fullhet och tomhetssmärtor. Migrerande smärtor indikerar fukt, smärtor med tyngdkänsla och svullnad indikerar vind, starka lokala smärtor (frånsett om det har inträffat ett trauma) indikerar attack av extern patogen kyla.

C. Dova smärtor som lindras av palpering, värme och vila indikerar fullhet. Starka smärtor som förvärras av vila och initial rörelse, men som lindras av kontinuerlig rörelse indikerar tomhet. Allmänt sett kan man säga att kroniska smärtor oftast är av tomhetsnatur, medan akuta smärtor oftast är av fullhetsnatur. Mycket vanligt är att man finner en kombination av fullhet och tomhetssmärtor. Migrerande smärtor indikerar vind, smärtor med tyngdkänsla och svullnad indikerar vind, starka lokala smärtor (frånsett om det har inträffat ett trauma) indikerar attack av extern patogen kyla.

B. Dova smärtor som lindras av palpering, värme och vila indikerar tomhet. Starka smärtor som förvärras av vila och initial rörelse, men som lindras av kontinuerlig rörelse indikerar fullhet. Allmänt sett kan man säga att kroniska smärtor oftast är av tomhetsnatur, medan akuta smärtor oftast är av fullhetsnatur. Mycket ovanligt är att man finner en kombination av fullhet och tomhetssmärtor. Migrerande smärtor indikerar vind, smärtor med tyngdkänsla och svullnad indikerar fukt, starka lokala smärtor (frånsett om det har inträffat ett trauma) indikerar attack av extern patogen torka.

A. Dova smärtor som lindras av palpering, värme och vila indikerar tomhet. Starka smärtor som förvärras av vila och initial rörelse, men som lindras av kontinuerlig rörelse indikerar fullhet. Allmänt sett kan man säga att kroniska smärtor oftast är av tomhetsnatur, medan akuta smärtor oftast är av fullhetsnatur. Mycket vanligt är att man finner en kombination av fullhet och tomhetssmärtor. Migrerande smärtor indikerar vind, smärtor med tyngdkänsla och svullnad indikerar fukt, starka lokala smärtor (frånsett om det har inträffat ett trauma) indikerar attack av extern patogen kyla.

D. Allmänt sett kan man säga att: lös avföring indikerar retention av fukt och tomhet i mjälten, hård avföring indikerar intern hetta eller torka pga. tomhet jing( 精 ) i tarmarna. Gulaktig avföring indikerar fukt, blod i avföringen indikerar hetta eller tomhet i mjälten. Slem i avföringen indikerar tomhet i mjälten Diarré på morgonen indikerar tomhet i tunntarmen och urinblåsan. Frekventa diarréer med gul avföring indikerar närvaro av fukt och hetta.

A. Allmänt sett kan man säga att: lös avföring indikerar retention av vind och tomhet i mjälten, hård avföring indikerar intern hetta eller torka pga. tomhet jinye i tarmarna. Gulaktig avföring indikerar fukt, blod i avföringen indikerar hetta eller tomhet i mjälten. Slem i avföringen indikerar tomhet i mjälten. Diarré på morgonen indikerar tomhet i levern och mjälten. Frekventa diarréer med gul avföring indikerar närvaro av fukt och hetta.

C. Allmänt sett kan man säga att: lös avföring indikerar retention av fukt och tomhet i mjälten, hård avföring indikerar intern torka eller vind pga. tomhet jinye i tarmarna. Gulaktig avföring indikerar fukt, blod i avföringen indikerar hetta eller tomhet i mjälten. Slem i avföringen indikerar tomhet i mjälten Diarré på morgonen indikerar tomhet i njurarna och mjälten. Frekventa diarréer med gul avföring indikerar närvaro av fukt och hetta.

B. Allmänt sett kan man säga att: lös avföring indikerar retention av fukt och tomhet i mjälten, hård avföring indikerar intern hetta eller torka pga. tomhet jinye i tarmarna. Gulaktig avföring indikerar fukt, blod i avföringen indikerar hetta eller tomhet i mjälten. Slem i avföringen indikerar tomhet i mjälten. Diarré på morgonen indikerar tomhet i njurarna och mjälten. Frekventa diarréer med gul avföring, indikerar närvaro av fukt och hetta.

A. Grunden för menstruationen är tian jing ( 天精 ) den s.k. reproduktiva substansen som det beskrivs i Huang Di Nei Jing, som ”anländer” vid 16 års åldern hos kvinnan. Menstruationen är även ett resultat av en samverkan mellan ett flertal inre organ och meridianer. Där spelar framför allt njurar, lever, mage och mjälte, hjärta, Ren mai, Chong mai och Du mai en framträdande roll.

B. Grunden för menstruationen är tian gui ( 天癸 ) den s.k. reproduktiva substansen som det beskrivs i Huang Di Nei Jing, som anländer” vid 12 års ålder hos kvinnan. Menstruationen är även ett resultat av en samverkan mellan ett flertal inre organ och meridianer. Där spelar framför allt njurar, lever, mage och mjälte, hjärta, Ren mai, Chong mai och Du mai en framträdande roll.

D. Grunden för menstruationen är tian gui ( 天癸 ) den s.k. reproduktiva substansen som det beskrivs i Huang Di Nei Jing, som ”anländer” vid 14 års ålder hos kvinnan. Menstruationen är även ett resultat av en samverkan mellan ett flertal inre organ och meridianer. Där spelar framför allt njurar, lever, mage och mjälte, hjärta, Ren mai, Chong mai och Du mai en framträdande roll.

C. Grunden för menstruationen är tian jing ( 天精 ) den s.k. reproduktiva substansen som det beskrivs i Huang Di Nei Jing, som ”anländer” vid 13 års ålder hos kvinnan. Menstruationen är även ett resultat av en samverkan mellan ett flertal inre organ och meridianer. Där spelar framför allt njurar, lever, mage och mjälte, hjärta, Ren mai, Chong mai och Du mai en framträdande roll.