C. Zong qi ( 宗氣 ).

B. Xie qi ( 邪氣 ).

D. Zheng qi ( 正氣 ).

A. Jing qi ( 精氣 ).

B. Yuan qi ( 原氣 ).

D. Zheng qi ( 正氣 ).

C. Zong qi ( 宗氣 ).

A. Jing qi ( 精氣 ).

A. Fotens shao yang, 23 punkter.

C. Fotens shao yin, 23 punkter.

B. Handens shao yang, 23 punkter.

D. Handens shao yang, 22 punkter.

B. Övre jiao kallas för dimma, mellersta jiao för träsk/alt. gyttjig damm och nedre jiao kallas för dike.

C. Övre jiao kallas för moln, mellersta jiao för träsk/alt. gyttjig damm och nedre jiao kallas för avlopp.

D. Övre jiao kallas för dimma, mellersta jiao för gryta och nedre jiao kallas för dike.

A. Övre jiao kallas för dimma, mellersta jiao för träsk/alt. gyttjig damm och nedre jiao kallas för rör.

A. Hjärna, bao, märg, skelett, gallblåsa, mai.

B. Hjärna, bao, lever, skelett, gallblåsa, mai.

C. Hjärna, bao, märg, penis, gallblåsa, mai.

D. Hjärna, bao, märg, skelett, tunntarm, mai.

D. Extern vind attackerar utifrån och intern vind är orsakad av en obalans i njurarna. Både extern som intern vind attackerar i huvudsak kroppens övre del. Vinden attackerar ofta snabbt och är en yang-patogen.

C. Extern vind attackerar utifrån och intern vind är orsakad av en obalans i levern. Både extern som intern vind attackerar i huvudsak kroppens övre del. Vinden attackerar ofta snabbt och är en yang-patogen.

B. Extern vind attackerar utifrån och intern vind är orsakad av en obalans i hjärtat. Både extern som intern vind attackerar i huvudsak kroppens övre del. Vinden attackerar ofta snabbt och är en yang-patogen.

A. Extern vind attackerar utifrån och intern vind är orsakad av en obalans i levern. Både extern som intern vind attackerar i huvudsak kroppens övre del. Vindenattackerar ofta snabbt och är en yin-patogen.

D. Extern kyla attackerar utifrån och intern kyla orsakas i grunden av tomhet yang i njurarna. Både extern som intern kyla leder till symtom som karaktäriseras av kylaoch förvärras av kyla. Kyla attackerar ofta med vinden som bärare och kyla är en yang-patogen.

A. Extern kyla attackerar utifrån och intern kyla orsakas i grunden av tomhet yin i njurarna. Både extern som intern kyla leder till symtom som karaktäriseras av kyla och förvärras av kyla. Kyla attackerar ofta med fukten som bärare och kyla är en yin-patogen.

C. Extern kyla attackerar utifrån och intern kyla orsakas i grunden av tomhet yang injurarna. Både extern som intern kyla leder till symtom som karaktäriseras av kyla och förvärras av kyla. Kyla attackerar ofta med hetta som bärare och kyla är en yin-patogen.

B. Extern kyla attackerar utifrån och intern kyla orsakas i grunden av tomhet yang i njurarna. Både extern som intern kyla leder till symtom som karaktäriseras av kyla och förvärras av kyla. Kyla attackerar ofta med vinden som bärare och kyla är en yin-patogen.

C. Vid fullhetshetta har man full och långsam puls, vid tomhetshetta tom och snabb puls.

B. Vid fullhetshetta har man tom och snabb puls, vid tomhetshetta full och snabb puls.

A. Vid fullhetshetta har man full och snabb puls, vid tomhetshetta tom och snabb puls.

D. Vid fullhetshetta har man full och snabb puls, vid tomhetshetta tom och långsam puls.

C. Fukt karaktäriseras av hård avföring, vätande hudutslag och klibbig hud, flytningar och brännande känsla i kroppen.

B. Fukt karaktäriseras av lös avföring, vätande hudutslag och klibbig hud, flytningar och tung känsla i kroppen.

D. Fukt karaktäriseras av lös avföring, torra och kliande hudutslag, flytningar och tung känsla i kroppen.

A. Fukt karaktäriseras av lös avföring, vätande hudutslag och klibbig hud, flytningar och brännande känsla i kroppen.

C. Fukt är mera av naturen yin och hetta av naturen yang. Fukt och hetta tillsammans kan förekomma i alla tre jiao.

D. Fukt är mera av naturen yang och hetta av naturen yin. Fukt och hetta tillsammans finner man i alla tre jiao.

A. Fukt är mera av naturen yin och hetta av naturen yang. Fukt och hetta tillsammans finner man alltid i nedre jiao.

B. Fukt är mera av naturen yin och hetta av naturen yang. Fukt och hetta tillsammans finner man oftast i övre jiao.

B. Torka attackerar oftast i kombination med vind. Torka karaktäriseras av torr hud, torra slemhinnor, torrt hår och torr avföring. Extern torka attackerar i första hand lungorna och intern torka orsakas av tomhet yin och tomhet av jinye.

A. Torka attackerar oftast i kombination med fukt. Torka karaktäriseras av torr hud, torra slemhinnor, torrt hår och torr avföring. Extern torka attackerar i första handlungorna och intern torka orsakas av tomhet yin och tomhet av kroppsvätskor.

D. Torka attackerar oftast i kombination med kyla. Torka karaktäriseras av torr hud, torra slemhinnor, torrt hår och torr avföring. Extern torka attackerar i första hand lungorna och intern torka orsakas av tomhet yang och tomhet av jinye.

C. Torka attackerar oftast i kombination med vind. Torka karaktäriseras av torr hud, torra slemhinnor, torrt hår och torr avföring. Extern torka attackerar i första hand lungorna och intern torka orsakas av tomhet yin och tomhet yang.

D. Speciellt gäller det kyklingkött, paprika och sill. Personer i åldern mellan 44 och 86 är speciellt mottagliga.

A. Speciellt gäller det morötter, paprika och sill. Personer i åldern mellan 14 och 26 är speciellt mottagliga.

C. Oavsett vilken föda man äter kan man drabbas av retention/stagnation av föda. Det handlas om att man äter för mycket och åldern har inte så mycket med detta att göra.

B. Speciellt gäller det nötkött, paprika och sill. Personer i åldern mellan 19 och 26 är speciellt mottagliga.

B. Slem är en patologisk produkt som kan leda till yrsel, tumörbildningar/knutor, demens, psykiska störningar och tung känsla i kroppen.

C. Slem är en patogen orsak som kan leda till yrsel, tumörbildningar/knutor, demens, psykiska störningar och brännande känsla i kroppen.

A. Slem är en patogen orsak som kan leda till yrsel, tumörbildningar/knutor, demens, psykiska störningar och tung känsla i kroppen.

D. Slem är en patologisk produkt som kan leda till yrsel, tumörbildningar/knutor, demens, psykiska störningar och lätt känsla i kroppen.

B. Alla känslor har sin förening/sammanstrålning i hjärnan. Sorg och nedstämdhet har en inåtgående och sammandragande tendens på qi och blod. Upprymdhet och glädje har en utåtgående och spridande rörelse av qi och blod. Ilska har en uppåtgående rörelse, grubbel knyter cirkulationen av qi och blod, och rädsla och skräck har en neråtgående rörelse av qi och blod.

C. Alla känslor har sin förening/sammanstrålning i magen. Sorg och nedstämdhet har en inåtgående och sammandragande tendens på qi och blod. Upprymdhet och glädje har en utåtgående och spridande rörelse av qi och blod. Ilska har en uppåt gående rörelse, grubbel knyter cirkulationen av qi och blod, och rädsla och skräck har en neråtgående rörelse av qi och blod.

D. Alla känslor har sin förening/sammanstrålning i levern. Sorg och nedstämdhet har en inåtgående och sammandragande tendens på qi och blod. Upprymdhet och glädje har en utåtgående och spridande rörelse av qi och blod. Ilska har en uppåtgående rörelse, grubbel knyter cirkulationen av qi och blod, och rädsla och skräck har en neråtgående rörelse av qi och blod.

A. Alla känslor har sin förening/sammanstrålning i hjärtat. Sorg och nedstämdhet har en inåtgående och sammandragande tendens på qi och blod. Upprymdhet och glädje har en utåtgående och spridande rörelse av qi och blod. Ilska har en uppåtgående rörelse, grubbel knyter cirkulationen av qi och blod, och rädsla och skräck har en neråtgående rörelse av qi och blod.